Min familj
Vi i familjen Andersson består av mig och Jim tillsammans med våra 5 djur. Jim har även tre barn Andreas som bor hos oss ibland. Sandra som också bor här i Lövgärdet och Fredrik som bor och jobbar i Norge.
Jag är långtidssjukskriven sedan ett par år tillbaka pga av ett utåtagerande på jobbet som har inneburit att min vänstra arm är käpprätt åt fanders. Min vardag består av sjukgymnastik, möten, läkare m.m. Lever dagligen en kamp att klara vardagslivet så bra det bara går. Men pga av smärta, inte full rörlighet och knappt någon styrka i armen så jag får ta dagen lite som den kommer. Har jag allt för ont så blir jag bara liggande en dag.
Det är även en kamp för att få omgivningen att förstå att man inte mår bra. Folk säger ju att syns det inte så är man inte sjuk. Folk förstår inte riktigt att vissa dagar kan man inte göra något. Men så länge min familj, läkare och mina närmsta vänner vet vad de handlar om så ska jag inte klaga då jag får oerhört mycket stöd därifrån.
Då jag alltid är hemma så har djuren blivit väldigt bortskämda och jag har blivit väldigt bortskämd av dem. Ligger man i sängen så tar det inte mer än två röda så ligger djuren brevid/på mig i sängen och vi myser i mängder.
Gubben är tim vikarie nere på Willys och tycker det är väldigt kul att vara där. Men hans största intresse är att fotografera. Han har fått en del jobb och det är otroligt kul att se hur glad han blir när han står bakom kameran och när folk tycker att han tar snygga bilder. Dock får han en del inflammationer i kroppen som gör att han också måste äta medicin varje dag för att klara vardagen. Ibland slutar det så illa att hans fötter, knän, axlar och armbågar svullnar upp till tennisbollar. Så folk kan titta lite konstigt på oss när vi kommer med våra krämpor. Vi klarar vardagen väldigt bra endå då den som har minst ont för dagen gör lie extra. Jim har en hemsida som ni gärna får gå in och titta på där han lägger upp dem bilderna han är nöjdast med. http://jasonfoto.weebly.com/
Vi har varit ett par sedan 2005 och gifta sedan 2009. Vi bor i Angered/Lövgärdet och trivs här ganska bra. Vi har två min till skog och sjö och det passar oss perfekt. Hellre en dag i skogen i lugn och ro än en dag i staden med massa virriga människor.
Bland våra katter har vi Gustav som blir 7 år den 4/6-12. Han är världens lataste bondkatt. Han är det dyraste jag har. Prinsen i mitt liv. Finns ingen som kan stjäla hans plats i mitt hjärta.
Hans vardag består av äta, sova och massa mys. Hade han fått välja så skulle han bo i mattes famn dygnet runt.
Sedan har vi Izor som blir 2 år den 23/5-12. Han är en Norsk skogkatt och som går under smeknamnen "Röda faran" "Prinsen" "Mattes hjärta" "Tiger" "Klant" Ja kärt barn har många namn. Att han kallas klant är för han är allt annat än smidig och man får många roliga skratt av honom.
Med Izor ställer vi så mycket som möjligt och i mitt tycke så går det väldigt bra för han. Han har nu blivit kastrat och har därför har vi fått börja om på ruta ett igen.
Efter Izor har vi Kallemero som han heter i stamtavlan men här hemma kallas han för Kalle "Prinsen" "Mattes hjärta"
Kalle är av rasen Norsk skogkatt och fyller 1 år den 16/10-12. Han tycker att han är kung här hemma då han alltid ska vara med överallt. Minst tar störst plats. Ringer det på dörren så "slåss" han med hundarna vem som ska få hälsa först. Får han chansen så snor han platsen i mattes knä. Otroligt social denna katt och det räcker att man tittar på han så spinner han för fullt.
Kalles första utställning var han cool lugn på. Han låg på trimmbordet och sov. Alla fick klämma och känna på han och han bara spann för fulla muggar. På denna utställning blev han Bis 3 för han har lite skum färg. Men domaren lovorda han och sa att det var den snyggaste skogisen hon har sätt. Som matte kan man ju inte bli annat än stolt. Sedan på nästa utställning som var i Örebro var det assistent buret och denna assistent skrämde livet ur Kalle så han började fräsa och gjorde allt för att inte vara med. Jag är glad att jag inte var med i Örebro för då hade jag nitat denna person för Kalle som är så trygg i sig själv. Han skulle aldrig drömma att göra detta om det inte var riktigt illa. Efter Örebro var det Malmö och där visade han att han inte ville vara med alls. Utställningen efter var i Allingsås och där var jag och Izor med. Även då visade han att han inte ville vara med även om domarna lovordade han där med. Så tack vare denna jävla assistent så fick jag stryka han till Falköping och Spinneriet. Vill han inte så ska jag inte tvinga han då han är familjekatt i grunden. Bara synd att en person kan förstöra så mycket. Så nu får han vara hemma och växa till sig lite så testar vi igen till hösten/vintern.
Bland hundarna har vi först Tira som blev 3 år den 2/4-12. Hon är av rasen Kooikerhondje. Tira är alltid med överallt. Hon är alltid glad och framåt med glimten i ögat. Kryper gärna upp i knät om hon får chansen när inte katterna är där. Hon kallas för "Mattes hjärta" "Mattes prinsessa" "Toker".
Med Tira i familjen har man alltid ett leende på läpparna då hon bara är alldeles underbar med sina egenskaper. Vi har ställt Tira en hel del men just nu har vi uppehåll då vi väntar på löp och hon ska paras då jag har henne på foder.
Sist men inte minst har vi Frodo som blir 11 år den 7/11-12. Han är av rasen labrador. Vi tog över Frodo i november 2011 då vi var tvugna att låta Diva somna in. Frodo och Tira har varit vänner sedan Tira kom hem till oss och då hon aldrig har varit ensamhund och det blev tomt efter Diva så föll det ganska naturligt att Frodo fick flytta hit då hans förra ägare inte kunde ha kvar han längre. Frodo kallas för "Prinsen" "Grodan (hans förra ägare kallade honom för det så det hänger fortfarande med)" "Bumbibjörn (Han är lika kramgo som en bumbibjörn och även hans temprament)"
Frodo är väldigt pigg för att vara såpass gammal. Han är något av en drömhund när det kommer till hans personlighet. Han är nästan alltid lös då han struntar i allt som tex. andra hundar, människor, vilt, katter .m.m. Han är supernöjd när han bara får vara. Gå och lulla för sig själv tillsammans med hans tennisboll som är det heligaste för honom.
.
Jag är långtidssjukskriven sedan ett par år tillbaka pga av ett utåtagerande på jobbet som har inneburit att min vänstra arm är käpprätt åt fanders. Min vardag består av sjukgymnastik, möten, läkare m.m. Lever dagligen en kamp att klara vardagslivet så bra det bara går. Men pga av smärta, inte full rörlighet och knappt någon styrka i armen så jag får ta dagen lite som den kommer. Har jag allt för ont så blir jag bara liggande en dag.
Det är även en kamp för att få omgivningen att förstå att man inte mår bra. Folk säger ju att syns det inte så är man inte sjuk. Folk förstår inte riktigt att vissa dagar kan man inte göra något. Men så länge min familj, läkare och mina närmsta vänner vet vad de handlar om så ska jag inte klaga då jag får oerhört mycket stöd därifrån.
Då jag alltid är hemma så har djuren blivit väldigt bortskämda och jag har blivit väldigt bortskämd av dem. Ligger man i sängen så tar det inte mer än två röda så ligger djuren brevid/på mig i sängen och vi myser i mängder.
Gubben är tim vikarie nere på Willys och tycker det är väldigt kul att vara där. Men hans största intresse är att fotografera. Han har fått en del jobb och det är otroligt kul att se hur glad han blir när han står bakom kameran och när folk tycker att han tar snygga bilder. Dock får han en del inflammationer i kroppen som gör att han också måste äta medicin varje dag för att klara vardagen. Ibland slutar det så illa att hans fötter, knän, axlar och armbågar svullnar upp till tennisbollar. Så folk kan titta lite konstigt på oss när vi kommer med våra krämpor. Vi klarar vardagen väldigt bra endå då den som har minst ont för dagen gör lie extra. Jim har en hemsida som ni gärna får gå in och titta på där han lägger upp dem bilderna han är nöjdast med. http://jasonfoto.weebly.com/
Vi har varit ett par sedan 2005 och gifta sedan 2009. Vi bor i Angered/Lövgärdet och trivs här ganska bra. Vi har två min till skog och sjö och det passar oss perfekt. Hellre en dag i skogen i lugn och ro än en dag i staden med massa virriga människor.
Bland våra katter har vi Gustav som blir 7 år den 4/6-12. Han är världens lataste bondkatt. Han är det dyraste jag har. Prinsen i mitt liv. Finns ingen som kan stjäla hans plats i mitt hjärta.
Hans vardag består av äta, sova och massa mys. Hade han fått välja så skulle han bo i mattes famn dygnet runt.
Sedan har vi Izor som blir 2 år den 23/5-12. Han är en Norsk skogkatt och som går under smeknamnen "Röda faran" "Prinsen" "Mattes hjärta" "Tiger" "Klant" Ja kärt barn har många namn. Att han kallas klant är för han är allt annat än smidig och man får många roliga skratt av honom.
Med Izor ställer vi så mycket som möjligt och i mitt tycke så går det väldigt bra för han. Han har nu blivit kastrat och har därför har vi fått börja om på ruta ett igen.
Efter Izor har vi Kallemero som han heter i stamtavlan men här hemma kallas han för Kalle "Prinsen" "Mattes hjärta"
Kalle är av rasen Norsk skogkatt och fyller 1 år den 16/10-12. Han tycker att han är kung här hemma då han alltid ska vara med överallt. Minst tar störst plats. Ringer det på dörren så "slåss" han med hundarna vem som ska få hälsa först. Får han chansen så snor han platsen i mattes knä. Otroligt social denna katt och det räcker att man tittar på han så spinner han för fullt.
Kalles första utställning var han cool lugn på. Han låg på trimmbordet och sov. Alla fick klämma och känna på han och han bara spann för fulla muggar. På denna utställning blev han Bis 3 för han har lite skum färg. Men domaren lovorda han och sa att det var den snyggaste skogisen hon har sätt. Som matte kan man ju inte bli annat än stolt. Sedan på nästa utställning som var i Örebro var det assistent buret och denna assistent skrämde livet ur Kalle så han började fräsa och gjorde allt för att inte vara med. Jag är glad att jag inte var med i Örebro för då hade jag nitat denna person för Kalle som är så trygg i sig själv. Han skulle aldrig drömma att göra detta om det inte var riktigt illa. Efter Örebro var det Malmö och där visade han att han inte ville vara med alls. Utställningen efter var i Allingsås och där var jag och Izor med. Även då visade han att han inte ville vara med även om domarna lovordade han där med. Så tack vare denna jävla assistent så fick jag stryka han till Falköping och Spinneriet. Vill han inte så ska jag inte tvinga han då han är familjekatt i grunden. Bara synd att en person kan förstöra så mycket. Så nu får han vara hemma och växa till sig lite så testar vi igen till hösten/vintern.
Bland hundarna har vi först Tira som blev 3 år den 2/4-12. Hon är av rasen Kooikerhondje. Tira är alltid med överallt. Hon är alltid glad och framåt med glimten i ögat. Kryper gärna upp i knät om hon får chansen när inte katterna är där. Hon kallas för "Mattes hjärta" "Mattes prinsessa" "Toker".
Med Tira i familjen har man alltid ett leende på läpparna då hon bara är alldeles underbar med sina egenskaper. Vi har ställt Tira en hel del men just nu har vi uppehåll då vi väntar på löp och hon ska paras då jag har henne på foder.
Sist men inte minst har vi Frodo som blir 11 år den 7/11-12. Han är av rasen labrador. Vi tog över Frodo i november 2011 då vi var tvugna att låta Diva somna in. Frodo och Tira har varit vänner sedan Tira kom hem till oss och då hon aldrig har varit ensamhund och det blev tomt efter Diva så föll det ganska naturligt att Frodo fick flytta hit då hans förra ägare inte kunde ha kvar han längre. Frodo kallas för "Prinsen" "Grodan (hans förra ägare kallade honom för det så det hänger fortfarande med)" "Bumbibjörn (Han är lika kramgo som en bumbibjörn och även hans temprament)"
Frodo är väldigt pigg för att vara såpass gammal. Han är något av en drömhund när det kommer till hans personlighet. Han är nästan alltid lös då han struntar i allt som tex. andra hundar, människor, vilt, katter .m.m. Han är supernöjd när han bara får vara. Gå och lulla för sig själv tillsammans med hans tennisboll som är det heligaste för honom.
.