Lycklig men trött =)

Just nu finns det så mycket planer och tankar som förhoppningsvis kommer att ske inom en "snar" framtid. Om allt går i lås så kommer ny hemsida startas upp. Vi väntar på att Kalles chip ska släppa då han har en date som väntar på honom. Ny katt är förmodligen på ingång men inget som är hundra än. Planer och tankar är vad det är just nu så får vi se vad framtiden visar. Men för första gången på länge så känns det så himla bra och att man vågar ta chansen och följa sitt hjärta. Det ska vara fan rent ut sagt ifall nån skulle komma in med pekpinne nu för detta är vårat liv och vi är lyckliga och funkar allt som det ska så är vi ännu mer lyckliga och får göra nåt jag brinner för hade varit alldeles underbart. Men mer om vad allt handlar om lite mer djupgående tar vi längre fram när vi vet själva hur allt urartar sig.
Vi letar större lgh då Andreas måste få ett eget rum men det går lite trögt. Finns inte så många lgh ute på boplats som passar oss och så är det 1500 sökande på varje lgh så chansen är ju ganska liten men vi hoppas att det funkar snart.
Våran gamla herre här hemma har fyllt 12 år. Det märks nu imellan varven att åldern börjar ta ut sin rätt. Äta kanske inte alltid står högst på listan och att man slår dövörat till ute på promenaderna hör till. Tror han anser att han är så gammal nu att det är hans fulla rätt att inte behöva lyssna =). Men han är fortfarande pigg och tycker livet är toppen. Speciellt dem dagarna i veckan vi går till skogs och man får gå och lulla.
Tira och hennes valpar mår bra och på lördag är det glöggträff nere hos Birgitta och det är återligen dags att få träffa min älskade prinsessa. Det är så tomt utan henne men nu är det inte långt kvar innan hon får komma hem till oss.

Igår fick jag träffa min nya psykolog och det känns som det funkade väldigt bra med honom han tog mig på rätt sätt och jag tog honom på rätt sätt. Väldigt positivt överraskad. Kort och konsivt vad som kommer hända där igen som han ville var. 1. Jag kommer gå igenom ett utredning ang Asperger. Han frågade ifall han fick skicka iväg mig på en sådan då sättet jag prata tänkte och va på antydde på Asperger... Kunde ju inte göra annat än att skratta när han sa det för jag och min omgivning har skojat om det i flera år att jag har det. Gjorde mitt examenarbete ang Asperger och när jag satt vid datorn och skrev olika punkter som man går efter för att sätta diagnosen så stod Jim bakom axeln på mig och sa det har du det har du det har du osv. Så det var så komiskt att psykologen sa det från ingenstans... Nr2 är att jag ska utredas för postdramatisk stress. 3 Min ångest och 4 min folkskräck. När det var två min kvar så sa han är det nåt mer du tycker att jag behöver veta såhär på rak arm. Då kunde jag ju inte vara tyst och sa det att imon ska vi träffa psykologen på Salgrenska ang ........utredningen..... Fick till svar att det säger du nu när vi ska sluta och inte hinner prata om det. Det är ju en stor grej i ditt liv.... Ja sa jag med ett lenede på läpparna du fråga och jag svara. Ok sa han då är det 5 saker vi ska ta tag i.... Vi ska träffas igen i januari för då har många av mina utrednigar dagit igång och vi har kommit en bit på väg.. Självklart om det var nåt imellan så var det bara att ringa honom men annars så var det januari som gäller och det känns helt underbart. Att träffa en människa som kan läsa av mig och går in och säger att det här och det här vill jag att vi jobbar på om det är ok för dig....

Idag som sagt var gällde psykologen på Salgrenska. Hade sådan ångest på morgonen så det var knappt vi kom iväg. Var så nervös. Träffa en främmande människa som ska ta beslut ang en stor del i vårat liv. Släppa på kontrollbehovet och ge det till nån jag inte känner så jävla läskigt. Men med massa piller i kroppen och en underbar gubbe så kom vi iväg. Träffade psykologen och vad som sas är lite privat. Men hennes ord i slutet var att jag ser inga hinder verken psykiskt eller fysiskt för att eran behandling ska dra igång. Så nästa vecka ska jag träffa eran läkare och disskutera vad vi har pratat om så innan jul bör ni ha ett beslut om vad som händer.... Det kändes så skönt att höra henne säga dessa ord. Inget är slaget i sten än men det är en bra bit på väg det är inte tvärskört. Så nu vågar man andas ut för stunden och våga hoppas att fam Andersson äntligen har fått lite medvind i håret med allt som förhoppningsvis ska hända. Väl hemma när man väl slappnade av så kom tröttheten då var sängen väldigt go en s