Igår fick jag träffa min nya psykolog och det känns som det funkade väldigt bra med honom han tog mig på rätt sätt och jag tog honom på rätt sätt. Väldigt positivt överraskad. Kort och konsivt vad som kommer hända där igen som han ville var. 1. Jag kommer gå igenom ett utredning ang Asperger. Han frågade ifall han fick skicka iväg mig på en sådan då sättet jag prata tänkte och va på antydde på Asperger... Kunde ju inte göra annat än att skratta när han sa det för jag och min omgivning har skojat om det i flera år att jag har det. Gjorde mitt examenarbete ang Asperger och när jag satt vid datorn och skrev olika punkter som man går efter för att sätta diagnosen så stod Jim bakom axeln på mig och sa det har du det har du det har du osv. Så det var så komiskt att psykologen sa det från ingenstans... Nr2 är att jag ska utredas för postdramatisk stress. 3 Min ångest och 4 min folkskräck. När det var två min kvar så sa han är det nåt mer du tycker att jag behöver veta såhär på rak arm. Då kunde jag ju inte vara tyst och sa det att imon ska vi träffa psykologen på Salgrenska ang ........utredningen..... Fick till svar att det säger du nu när vi ska sluta och inte hinner prata om det. Det är ju en stor grej i ditt liv.... Ja sa jag med ett lenede på läpparna du fråga och jag svara. Ok sa han då är det 5 saker vi ska ta tag i.... Vi ska träffas igen i januari för då har många av mina utrednigar dagit igång och vi har kommit en bit på väg.. Självklart om det var nåt imellan så var det bara att ringa honom men annars så var det januari som gäller och det känns helt underbart. Att träffa en människa som kan läsa av mig och går in och säger att det här och det här vill jag att vi jobbar på om det är ok för dig....

Idag som sagt var gällde psykologen på Salgrenska. Hade sådan ångest på morgonen så det var knappt vi kom iväg. Var så nervös. Träffa en främmande människa som ska ta beslut ang en stor del i vårat liv. Släppa på kontrollbehovet och ge det till nån jag inte känner så jävla läskigt. Men med massa piller i kroppen och en underbar gubbe så kom vi iväg. Träffade psykologen och vad som sas är lite privat. Men hennes ord i slutet var att jag ser inga hinder verken psykiskt eller fysiskt för att eran behandling ska dra igång. Så nästa vecka ska jag träffa eran läkare och disskutera vad vi har pratat om så innan jul bör ni ha ett beslut om vad som händer.... Det kändes så skönt att höra henne säga dessa ord. Inget är slaget i sten än men det är en bra bit på väg det är inte tvärskört. Så nu vågar man andas ut för stunden och våga hoppas att fam Andersson äntligen har fått lite medvind i håret med allt som förhoppningsvis ska hända. Väl hemma när man väl slappnade av så kom tröttheten då var sängen väldigt go en s

Vad som har hänt som är lite roligt är att jag Jim och Olle var på kattutställning i Norge tillsammans med Izor och Dizzy. Båda katterna behövde bli Grand och gärna det utlänska certet till Suprime. Innan resan som vanligt så blev det bad och jag blev så jävla stolt över mig att han blev så jävla snygg. Kommer till hotellet på fredagen och slänger i pudret i pälsen som jag gör kvällen innan utställningen. Problemet var ju bara att pudret inte gick in som det alltid gör. Katten blev askgrå. Panik panik. Jag borsta blåste och skaka men han såg ut som stryk. Min snygga föning var som bortblåst... Fan rent ut sagt. Kommer till utställningen på lördag och ser lokalen. Den var så liten man fick inte ha stolar eller bord för det fick inte plats. Jag skulle hellre vara mitt i nordstan på en lönehelg än att vara mitt i denna lokal och jag vet att Izor inte är så himla förtjust över små lokaler där ljudnivån blir så himla hög och allt var så stökigt. Visste inte om jag eller katten skulle flippa ut först.... Förstår ju att denna helg började toppen eller inte så jag hade inte så höga tankar.. Olle hade med sig nån spray som jag fick kammat igenom Izor med och det blev helt ok... Upp till domaren och det var inget snack om saken han blev GRAND. Tjohoo det trodde jag aldrig och han skötte sig så jävla bra. Inga tecken på att han var speciellt störd av omgivningen. DIzzy hade samma domare och blev oxå Grand. Tjohoo helgen var räddad. Tänk om vi båda kunde på certet på söndagen oxå men det var ju bara önsketänkande. Så bra skulle det aldrig gå det är ju oss det handlar om som allt nästan går emot hela tiden. Hade en ny domare på söndagen jag aldrig har haft innan... Hon hann inte ta i katten innan hon tar fram bedömingsedeln och skriver CAPS och utbrister att så här ska en skogis se ut nu kan jag ta honom.... VA??? Va hände fattade ingenting jag såg och hörde att vi fick vårat cert men hade aldrig varit med om det innan att det gick till så. Samtidigt som jag försöker höra vad hon säger att så här ser en skogiskropp ut. Inte ett uns fett på kroppen, Lång och musklad. Tänk att se denna fantastiska katt fullpälsad....Haha tänkte jag för mig själv han blir fullpälsad när helvetet fryser till is =) Men det är sak samma min älskade nakenkatt han gjorde det och jag måste ju börja förstå att andra tycker han är snygg oxå =) Dizzy fick oxå sitt cert så helgen var ju verkligen gjord för oss båda. Nu laddar vi om till Ädelkatten i dec och hoppas på att går lika bra där oxå =)